Jag vaknade kl. 10 och var utvilad. Deras städerska befann sig i huset men jag har lärt mig att ignorera det och lugnt sova vidare till dammsugarens brummande. När jag väl vaknar brukar jag alltid skrämma städerskan. Nej inte med meningen.. Men hon är alltid så djupt upptagen med all städning och dammsugaren överröstar det mesta så hon varken ser eller hör mig när jag vaknar. Mitt lilla "Bonjour" och existerande gör alltid att hon hoppar till. För att gottgöra bjuder jag alltid på kaffe, bulle och choklad.

Jag ska sluta prata i gåtor nu och bli rakt på sak. Anledningen att jag bjuder henne på kaffe, bulle och choklad är kanske inte för att gottgöra utan snarare av ren omtanke. Jag tror tyvärr många tar städerskor, trädgårds-, eller byggarbetare för givet när de jobbar i ens hus. Man tänker att: "de får ju betalt" så då har man gjort rätt för sig. Men ofta är det inte pengar människor saknar i sina liv utan omtanke och kärlek. Vi får inte glömma att våra hus är deras arbetsplats. Varje torsdag när Madame Biggant, som hon heter, kommer för att städa huset passar jag på att utbyta några ord och som sagt se till att hon får en liten kafferast vid elvatiden. Det roliga med att ge henne något är att hon är så tacksam och uttrycker det. Då får man mer energi och vill fortsätta anstränga sig. Så är det nog egentligen på de flesta arbetsplatser och i hemmet med för den delen. När man får ett "tack" orkar man kämpa vidare i sin vardag; eller jag kanske borde se det från den positiva sidan och säga NJUTA vidare av allt vad livet har att erbjuda.